P1 - radio-guide

Dagens radiotablå för P1

Tid Program
00.02
Släktband

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.De kallades för "sålda barn" och kom från Tornedalen. För små summor byttes dom bort för att klara livhanken. Många av barnen kom aldrig hem igen och vissa kände inte ens till sitt ursprung.När svälten drabbade människor förr tog de ibland till drastiska åtgärder. Som i Tornedalen längst upp i norr där en del till och med var tvungna att lämna bort sina egna barn.Varje år följde människor med de så kallade rajd-samerna som flyttade mellan sina vinter- och sommarvisten från Tornedalen över fjället till kusten på den norska sidan. De hjälpte hela familjer, men det vara också många ensamma barn som fick följa med dom, för att sen placeras i norska fosterfamiljer.Föräldrarna på den svenska sidan fick betalt, och fosterföräldrarna på norska sidan betalade. Därför har man talat om de här barnen som sålda barn.Lars Persson Junkka och var bara fem år gammal när han 1832 skickades över till Salangen strax norr om Narvik på den Norska kusten.Hans efterkommande släkt finns idag både på den svenska och norska sidan, och på underliga vägar har de lyckats knyta kontakt med varandra i dag.Fredrik Mattson i Stockholm är en av ättlingarna till Lars.- Lars Pedersen är min morfars farfars bror. Han föddes i Finland, men växte upp i Tornedalen. Han hade en väldigt gammal pappa, som var närmare 70 år när Lars föddes, berättar Fredrik Mattson.Den redan fattiga familjen fick ännu svårare att klara sig när pappan dog, och hans mamma kände sig tvungen att skicka Lars med rajdsamerna till Norge. Det var väl kanske den tidens sätt att klara den svåra situationen, tror han. I slutändan fick ju ändå Lars det bättre i Norge än om han blivit kvar och svält i Tornedalen.- Det var säkert en stor sorg för mamman, säger Fredrik Mattson, som vet att hon länge gick runt i byarna och tiggde. Det verkar som att familjen hållit en viss kontakt med varandra, och Fredrik tror att den gick via rajdsamerna.- Det var väl den tidens Internet, skojar han.När Lars kom till Norge förnorskades hans namn. Efternamnet Persson blev Pedersen och det samiska tillnamnet Junkka försvann helt.Lars blev kvar i Norge hela sitt liv och bildade så småningom egen familj där.Ann Peggy Dalehaug är en av hans norska ättlingar och på hennes vardagsrumsbord i Oslo har hon lagt fram de dokument som hon funnit i det norska Riksarkivet och i familjens gömmor. Hon behöver inte tänka länge för att svara på frågan om vad det fanns på den norska sidan som inte fanns i Tornedalen.- Det fanns mat, rätt och slätt, säger Ann Peggy Dalehaug som också är släkt med Lars Pedersen, som kom till Norge som liten pojke. Hon har suttit många timmar på riksarkivet i Oslo för att ta reda på hans historia.Golfströmmen gör att klimatet utmed kusten är oerhört mycket mildare än på samma breddgrader längre österut. De isfria vattnen som gjorde att det alltid fanns mat att hämta i havet, och att det också var enklare att ägna sig åt jordbruk när marken inte var frusen så lång tid.Till denna plats på jorden kom alltså Lars Pedersen och många andra barn. Barntrafiken verkar ha varit etablerad redan på 1600-talet, och på Lars tid, under 1800-talet, var den ett normalt inslag. De som forslade barnen hade ju gett föräldrarna betalt vid avfärden och nu fick de i sin tur betalt av de nya fosterfamiljerna på den norska sidan.- Bönderna betalade något till dem som fraktade barnen och så kom de till gårdar där de växte upp. De blev fosterbarn och arbetade som gårdspigor och gårdsdrängar. De blev en del av familjen, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon tror att det var en kombination av både medmänsklighet och behov av fler händer på gårdarna som gjorde att familjer tog emot fosterbarn från Sverige, tror hon.- Men det är klart att barnen utgjorde en billig arbetskraft, men det var säkert väldigt olika beroende på vilka hem de kom till.- Vissa blev nog verkligen en del av sina nya familjer och behandlades som de biologiska barnen, andra behandlades säkert med mindre kärlek och omsorg. Det finns en del arkivmaterial som tyder på att banden med familjerna hemma i Sverige ofta klipptes ganska bestämt. Det fanns en prost i Ibbestad i Norge i början av 1800-talet som hette Gunnar Berg. Han förde anteckningar om sina konfirmander i kyrkböckerna, och bland de anteckningarna ser man ett antal som inte vet något om sitt ursprung, men som däremot vet hur mycket deras fosterfamiljer en gång betalat för dem.Bland konfirmerade 7:e söndagen efter trefaldighet 1810 finns Johannes Olsen, född i Sverige av föräldrarna Ole Johnsen och Ingeborg Olsdotter som bägge är döda. Såld till D.B i Lavangsnes (-näs) hos vilken han är uppfostrad. Han läser oklanderligt i bok, kan läroboken någorlunda är icke oeftertänksam Ålder: på 19:e året.Den 21 söndagen efter trefaldighet konfirmerades Johannes Pedersen född efter hans uppgivande i Sverige av fadern Peder och modern Elen. Är köpt av I.B. i Fjordbotten. Skall vara 20 år.Samma dag konfirmerades Maria Henriksdotter, född i Sverige. Köpt för en ko av E.H. och uppfostrad hos honom. Läser någorlunda i bok. Enfaldig och bristfällig i kunskaper. 19 år.Vidare konfirmerades samma dag Peder Hansen född i Sverige av fadern Hans och modern Anna. Köpt för 5 riksdaler av O.J. i Flöyet hos vilken han är uppfostrad. Läser måttligt i bok, kan läroboken mycket måttligt, skall vara omkring 23 år.Alla helgons söndag 1813 konfirmerades Eva Johansdotter, född i Sverige varifrån hon fördes hit 2 år gammal och köpt av John H i Skårvik efter vilken hon kallar sig Johnsdotter. Hennes föräldrars namn är såväl henne som fosterföräldrarna obekant. Hon läser gott i bok men är annars måttligt upplyst. Skall vara omkring 20 år.Vidare konfirmerades samma dag Berit Adamsdotter som köptes 7 år gammal av R.T i Bougen. Född i Sverige, fadern Adam och modern Anna. Läser tämligen väl i bok, men besitter i övrigt måttlig kunskap. Skall vara 21 år.21 söndagen efter Trefaldighet konfirmerades Anders Olsen född i Sverige Köpt av Inger M.Vidare Henrik Henriksen född i Sverige. Fadern Henrik och modern Berit, mer vet han inte om dem. Köpt för en ko av O.A i Gamvik. Läser skapligt. Omkring 22 år gammal.Trots att de svenska barnen skrevs in som fosterbarn i norska familjer var det inte självklart för myndigheterna att de skulle betraktas som norska, för det krävdes flera saker - de måste tala norska, och den som ville arrendera mark måste ändra sina namn till något som klingade norskt. Lars Pedersen hade haft familjenamnet Junkka när han först kom till Norge, men det måste han släppa.Lars växte upp och flyttade från sin fosterfamilj. Han gifte sig 1855 med svenska Brita från Jukkasjärvi, som fick byta namn till Berit, och två år senare fick de ta över arrendet på gården Katrineheug, en gård som han senare fick lov att köpa loss. Det gick alltså bra för Lars, trots att villkoren för dem som kommit över fjällen var betydligt tuffare än för dem som hade sina rötter där. Om inflyttarna alls fick en chans att köpa jord så var de hänvisade till den som ingen bofast ville ha:Det var ett klassindelat samhälle. De som kommit österifrån de fick de sämsta gårdarna och jordarna att bosätta sig på, så de tillhörde den lägre klassen rätt och slätt, säger Dalehaug.De allra flesta svenskar som kom till Nordnorge assimilerades och gled in i det nya samhället, men det kunde ta tid, och ett skäl till det kan ha varit att det verkar ha varit ganska knalt med skolgången för en del av barnen. Lars Pedersen själv kunde inte skriva. Det har Ann Peggy Daleheug förstått av ett dokument från Lars ålderdom, några år in på 1900-talet. Det har han undertecknat med "hand-på-penna", som det heter. Det betyder att någon annan styr vad som skrivs samtidigt som Lars håller sin hand på pennan.- Jag tror att många av de barn som kom ungefär då Lars Pedersson kom fick ganska kort skolgång.Gården Katrineheug har funnits kvar i släktens ägo, Ann Peggy Daleheug är själv uppvuxen där. Hon har haft just gården som sin utgångspunkt när hon forskat. I sin forskning har hon upptäckt att Lars själv fortsatte att ta emot barn från Sverige. Trettio år efter Lars kommer ett brorsbarn till honom som heter Peter, och ytterligare 30 år senare en ung flicka. Hon heter Maria Johanna Henriksdotter och efter henne finns ett brev skrivet hem till prästen i Vittangi.13 år gammal kom jag från Sverige med flyttlapparna för att bli gäst hos min farbror som bor i Norge, eftersom mina föräldrar var mycket fattiga. Nu har jag gått i norsk skola och har lärt det norska språket, och blir efter min egen beräkning 17 år till hösten, vilken tid jag tänker det är dags att konfirmeras. Mina föräldrar har flyttat bort till en annan stad i Sverige och jag vet inte var de finns, och jag har inte någon dopattest som talar om i vilken kyrka jag är döpt. (...)Jag vill ödmjukt be prästen att vara barmhärtig nog att se efter i Vittangis prästegälls bok, om jag är döpt därstädes och sända mig dopsattesten snarast möjligt. Jag är fattig, men Gud är rik. Mitt namn är Maria Johanna och min faders namn är Henrik Persson och moders namn Alla Lisa Johannesdotter.Detta att Lars unga släktingar klarar av att söka upp honom för att få bo hos honom i Norge visar, menar Ann Peggy Dalehaug att Lars var ovanlig eftersom han verkar ha haft kvar kontakten med sina rötter. Men släktingarna var inte de enda fosterbarnen på Katrineheug:- I mitt letande på Riksarkivet och kyrkoböcker så såg jag att det var många barn som växte upp på Katrinehaug, också barn som inte tillhörde familjen, så det var nog en tradition på Katrinehaug att ta emot barn som får vara där ett tag - de får bostad, mat och kläder, de är en del av hushållet på gården. -Det är intressant att se att människor i samhället tar hand om varandra och hjälper till. Men självklart så gav ju dessa barnen något tillbaka till familjerna i form av arbete, säger Ann Peggy Dalehaug.Hon menar att de norska familjer som tog emot svenska fosterbarn visserligen hade nytta av dom i hushållet, men att detta också var ett sätt att sträcka ut en hand och hjälpa de familjer på svenska sidan som inte klarade av att försörja alla sina barn.Fredrik Mattson och Ann Peggy Dalehaug har numer kontakt med varandra och historien om hur den norska och svenska grenen av släkten återförenades är speciell och visar att släktforskning emellanåt måste ske till fots.Ann Peggy hade nämligen en farbror som reste mycket i norra Sverige, och som ville leta efter familjens rötter. Han hade en enda ledtråd och det var namnet Junkka som Lars Pedersen hade haft med sig när han kom till Norge i mitten av 1800-talet. Men ingen på den norska sidan visste om Junkka var ett familjenamn eller namnet på en by. I en databas över ortsnamn fick han hjälp och kunde med tiden lista ut att Junkka var det gamla, numer övergivna namnet, på den by i Pajala kommun som idag heter Parkalompolo.Efter det var det Ann Peggys tur att resa dit. Hon knackade på i ett hus, och fick plötsligt veta en del historia om sin familj. Hon fick också kontakt med Fredrik i Stockholm. Lars Pedersen återsåg aldrig sin mor hemma i Tornedalen, men hans ättlingar på olika sidor om gränsen, fann alltså varandra till sist. När familjerna nu strålade samman visade det sig att de visste helt olika saker om sin gemensamma historia.På den norska sidan låg det självklara fokuset på Lars Pedersen, men den svenska släkten hade mest utgått hans brorson Peder, han som for till Norge 30 år efter Lars.Den resan hade han uppenbarligen gjort utan att säga något till någon i Sverige.- Peder rymde en natt från familjens nybygge i Parkalompolo, trots att han var äldst och sannolikt skulle fått ta över gården. Det var under de värsta missväxtåren som han försvann och ingen visste vart han hade tagit vägen.- Det var först på 1990-talet som jag återfann honom, och upptäckte att han hade stuckit iväg till Norge, till sin farbror Lars, berättar Fredrik Mattson.- Och den svenska grenen kände från början inte till Lars, fyller Ann Peggy Dalehaug in. Så tillsammans kunde vi lägga det pussel som var familjens historia, säger hon. Och får två år sedan, sommaren 2014, kunde hela släkten samlas på Katrinehaug.Norsk forskningDet finns gott om hemsidor som berättar om hur man kan släktforska i norska källor. Här är några av dem:Det finns också en bok som skrevs 1959 av Emil Grym, som berättar om den urgamla trafiken från Tornedalen till den norska kusten, och där ett eget avsnitt handlar om de barn som skickades iväg ensamma. Boken finns inscannad och tillgänglig på nätet via Nordkalottens Kultur och forskningscentrum. Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Pekka Kenttälä och Gunilla NordlundUppläsare: Patrik Paulsson och Linnea LuttuFrån i måndags.

00.30
Allvarligt talat med Lena Andersson

Allvarligt talat med författaren Lena Andersson ett program som bygger på publikens frågor om livetVarför dyrkar vi kändisar? Åsa HedlundFilmskurkar är intressanta men varför är de goda alltid så tråkiga? Staffan ÅkerblomAv vad ska man göra en dygd? Marie WallentinVarför blir lasagneplattor mjuka och pepparkakor hårda i ugnen? Simon Gran Musik: 1. Sophisticated Lady  med Charlie Haden2. Goldfinger  med Shirley Bassey3. Allemande ur svit för cembalo av J-P Rameau  Alexander Paley Musiken sammanställd i samarbete med Anton KarisSusanna Einerstam producent Från fredagen föregående vecka.

01.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

01.02
P1 Dokumentär: Efterskalv

Sofia och Sundar ska äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. Från april 2016.I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt.En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar.En dokumentär av Olle Wiberg.Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

02.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

02.02
Skolministeriet

Om 1990-talets pedagogiska idéer. Jonas Linderoth är professor i pedagogik och har varit delaktig i att sprida dem. Nu vill han ge upprättelse till lärare som berättar och instruerar. UR.Från i fredags.

02.35
Vetenskapsradion Forum: Skolan brinner!

Programledare: Urban Björstadius.Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

03.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

03.02
Konflikt: Demokratins självmord?

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag.Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske.Från i lördags.

04.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

04.02
Ekots lördagsintervju: Ibrahim Baylan (S), samordnings- och energiminister

Förorten har stått i fokus i den politiska debatten det senaste året. Det har bland annat handlat om det grova våldet som ökat mellan kriminella gäng. Och det har handlat om svenska värderingar.I somras tillsatte statsminister Stefan Löfven en samordningsminister som ska försöka bryta segregationen. Uppdraget gick till Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister. Hur ska han göra?Från i lördags.

05.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

05.02
Teaterprogrammet med Melinda Kinnaman

Melinda Kinnaman blev känd som 13-åring som pojkflickan Saga i Lasse Hallströms film Mitt liv som hund. Sedan mitten av 90-talet är hon skådespelare på scen, film och tv, med Dramaten som bas.Melinda Kinnaman är född 1971 i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm i början av 90-talet.Hon har sedan hon slutade sin utbildning arbetat på Dramaten, där hon gjort en lång rad roller. När programmet spelades in våren 2016 var hon aktuell i  Terje Vesaas Fåglarna (i regi av Ole Anders Tandberg) och i  monologen Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, baserad på Ann Heberleins bok.Men hon har också, för att nämna några roller, spelat Julia - i Romeo och Julia, Ifigenia i Euripides drama Ifigenia i Aulis, hon har arbetat med regissörer som Christian Tomner och Mats Ek och hon var med i Lars Noréns Personkrets. Men Melinda Kinnaman har också gjort stora roller på tv och film - allra först i Lasse Hallströms Mitt liv som hund, när hon bara var 13 år. Hon har också huvudrollen TV4:s dramasatsning Modus.Som sitt klipp från dramaarkivet i P1 valde Melinda Kinnaman Spöksonaten av August Strindberg i regi av Per Verner-Carlsson. Föreställningen finns att lyssna på i sin helhet här nedan.Från i fredags.

05.29
P1-morgon

05.30
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

05.35
Ring P1! med Li Skarin

Kortversion från i fredags.

05.45
Morgonandakt

Om islam i vardagen, mitt i livet, talar Smajo Sahat, imam i Skövde.Min första kunskap om tro fick jag som barn av min mamma. Hon hade ett speciellt sett att tala om för mig hur jag kan åstadkomma ett bra liv och vara underkastad Gud.Smajo Sahat är Imam i Skövde.I denna veckas andakter pratar han om sin personliga upplevelse av islam i vardagen. Varför kräver Gud lydnad och handlingar av underkastelse av oss människor är dagens fråga?Min tro är att Gud alltid ser i ett större perspektiv, hela bilden, medan jag som människa kanske bara uppfattar små detaljer av mitt liv i taget. Gud har full kontroll på läget och är helt lugn när jag rusar i väg i livet. Han ger mig medicin för att lugna ner mig i min stress och otålighet, och Han vill att jag ska vara uthållig i bönen och i min tro.Lydnaden till Gud ger frid i min inre.TextKoranen, kapitel Adh-Dhariyat, vers 56Koranen, kapitel Ta-Ha, vers 124Koranen, kapitel Al-Imran, vers 31 MusikThe Source, Sami YusufInterl´oud, Dhafer Youssef Producent Neta Norrmo
Produktionsbolaget Munck
för Sveriges Radio Göteborg

05.55
Sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

06.00
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

06.00
Morgoneko

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

06.15
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

06.30
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

06.32
Ekonomieko

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

06.34
Nyheter från Vetenskapsradion

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

06.39
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

06.50
Tankar för dagen med Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi & filosofi

- Vi var många som undrade hur det kom sig att vi var så snabba med att peka ut just den här familjen.Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam.Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi.Producent:Mette Göthbergtankar@sverigesradio.seSänds även kl. 21.45.

06.55
Landväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

07.00
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

07.00
Morgoneko

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

07.18
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

07.30
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

07.32
Ekonomieko

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

07.36
Nyheter från Vetenskapsradion

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

07.39
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

07.46
Kulturnytt

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

07.55
Land- och sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

07.59
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

08.00
Morgoneko

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

08.15
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

08.30
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

08.32
Ekonomieko

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

08.36
Nyheter från Vetenskapsradion

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

08.41
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

08.54
Kulturnytt

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

08.59
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

09.00
Morgoneko

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

09.14
P1-morgon

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

09.30
Ring P1! med Li Skarin

Lyssnarnas eget debattprogram. Ring in och skapa diskussion: 099-51010.Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

10.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

10.03
Kaliber

Missnöje i Västra Götalandsregionen mot SOS Alarms arbete får politikerna att besluta om egen verksamhet. Men plötsligt ändrar de sig. En kovändning där regionens högsta politiker är jävig.Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

10.35
Släktband

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.Catharina fick barn med en man som lovat gifta sig med henne, men som ångrat sig. Hon gick till domstol och fick rätt. För den fattige fanns det i vissa städer fattigsakförare som hjälpte till gratis.I kyrkböckerna kan man ibland bland stöta på små utropstecken och märkliga noteringar som fångar ens intresse. Så är det till exempel i husförhörslängden från Kungsbacka 1881-86 där någon med blå penna ritat två stora Obs med utropstecken i raden för särskilda anteckningar för Fredrik Ekwall.I anteckningen står det att han inte är ledig för giftermål.Fredrik Ekwall saknar intyg om äktenskapsledighet från 1881 - 1886. Har under äktenskapslöfte med ogifta Catharina Andersson sammanaflat ett flickebarn Fredrika Vilhelmina som enligt Stockholm Rådhusrätts dom den 1 mars 1859 blifvit förklaradt äkta.Historien om Fredrik Ekwall börjar i Stockholm årtal !där han 27 år gammal träffar den elva år äldre Catharina Andersson. Han arbetar som typograf eller som det då hette konstförvant och hon som jungfru i en adlig familj. De blir kära i varandra, åtminstone är det vad släktforskaren och ättlingen Kerstin Scherman tror när hon berättar historien där hemma vid köksbordet i Tranås och har tagit fram ett fotografi på Catharina Andersson. För det är Catharinas historia som framförallt fångat Kerstin Scherman.- Hon var min mormors mor och var född 1821 i Södermanland. hennes pappa var soldat och hon växte upp på ett soldattorp. Sen gav hon sig iväg till Stockholm där hon började arbeta som piga.Catharina Andersson var duktig att laga mat och fick så småningom jobb som jungfru i en adlig familj i Stockholm.Och det var under den tiden hon träffade den unge typografen Fredrik Ekwall. Och under våren 1859 blev Catharina gravid En svår situation för en ogift kvinna, men det skulle ordna sig för Fredrik hade lovat Catharina att de skulle gifta sig.- Och då vägrade han. Han sa att han hade ångrat sig. Då stämde Catharina honom inför Stockholms Rådhusrätt för brutet äktenskapslöfte och förmodligen fick hon hjälp av den familj hon arbetade hos.- Tydligen var Fredrik en hederlig karl som erkände att han var far till barnet. Kanske hade han träffat någon annan, tror Kerstin Scherman.Katarina födde den 13 december en dotter på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm och döpte henne till Fredrika Wilhelmina. Kanske valde hon namnet Fredrika för att visa att det var Fredrik som var fadern till barnet.Och bara en månad senare skrev Catharina till Stockholms Rådstufurätt som var föregångare till Stockholms tingsrätt och förklarade där att det var omöjligt för henne att ensam ta hand om barnet.Till Stockolms Rådstufvurätt24 januari 1860Under mars månad sistlidna år uti nr 32 Stadsgården blevo jag lägrad av Fredrik Ekwall under äktenskapslöfte, därav jag blivit havande och den 15 sistlidna december framfött ett ännu levande flickebarn, i dopet kallad Fredrika Wilhelmina. Detta styrkes av dopsedeln från Allmänna Barnbördshuset nr 4496, sängen nr 12.Ödjukeligen anhålles om laga stämning och rekvisition å Fredrik Ekwall att han antingen ombesörja att barnet bliver å allmänna barnhuset intaget eller också till mig såsom uppfostringshjälp därföre utgiva 10 rikdaler silvermynt månatligen från barnets födelse intill det sig själv försörja kan.Då Ekwall har anställning som boktryckerikonstförvant utom under det årliga excercismötet så är hans arbetsförtjänst säkerligen nog tillräcklig för att därav meddela bidrag till dess barns underhåll.Om fri och öppen talan i alla vad till målet hörer samt ersättning för rättsliga kostnaden förbehålles ödmjukligenCatarina Anderssonföre detta PigaKerstin Scherman berättar att Catharina inte kunde fortsätta arbeta som piga utan tog anställning som tvätterska.I början av 1860 blev Fredrik Ekwall hörd av Stockholms rådhusrätt och där han medgav han också att lägrat Catharina under äktenskapslöfte och att han också till en början ämnat att gifta sig med henne, men ändrat tanke.Den 23 februari 1860Närvarande Ordförande herr rådman Höjer, ordföranden herr rådman Öhnell och t f Notarien KruseSvaranden Ekwall, härefter hörd, medgav att han enligt käranden uppgivit, lägrat henne under äktenskapslöfte, samt till en början ämnat gifta sig med henne, men att han, då han sedermera närmare lärt känna henne, ändrat tanke, varjämte svaranden förklarade sig villig att med 5 riksdaler silvermynt i månaden bidraga till barnets underhåll, vartill han förut i kongl poliskammaren sig förbundit, uppgivande svaranden tillika, därom tillfrågad, att han såsom tryckerikonstförvant förtjänade omkring 8 till 11 riksdaler i veckan.Enär dopsedeln angående det av Ekwall och Andersson sammanavlade barn ej blivit vid rätten företedt, uppskjöts målet till torsdagen den 1 nästkommande mars kl 10 förmiddagen, då parterna åter skulle vara tillstädes, Andersson med ifrågavarande dopsedel försedd.In fidemU LuthhandDen 1 mars inställde sig Catharina och Fredrik igen vid rätten och hade då med sig dopsedeln som visade att Catharina framfött ett flickebarn i säng nummer 12 vid Allmänna Barnbördshuset i Stockholm.Och dom i målet kom drygt två veckor senare.Utslag 18 mars 1860I förmåga av 5 kap. 1 giftermålsbalken förklaras omförmälde barn vara Ekwalls och Anderssons äkta barn, och ålägges Ekwall såsom bidrag till detsammas uppfostran och underhåll till Andersson utgiva sex riksdaler silvermynt i månaden, räknat från barnets födelse till dess hon uppnått 15 års ålder. Även som att med 5 riksdaler silvermynt ersätta Anderson för henne i målet havda kostander, skolande även underrätta Katarina församling om dessa utslag i vad angår ovan nämnda barn förklarande för äkta.In fidem U LuthanderCatharina fick alltså mer pengar än hon begärt i underhåll för barnet och dessutom slapp den lilla flickan bli noterad som så kallad oäkta barn i kyrkboken. Man valde alltså att betrakta Fredrika som ett så kallat trolovningsbarn vilket gav henne betydligt bättre förutsättningar än om hon hade varit ett utomäktenskapligt barn.Kerstin Scherman har slagits av hur hennes mormors mor Catharina klarade situationen trots att hon varken pengar eller social ställning. Kanske var det så att hon fick hjälp av den adliga familj hon tjänade hos.- Jag tycker hon var väldigt handlingskraftig och stark. Vilken moral hon hade. Jag beundrar henne och tänker på vad hon hade att kämpa emot. Och kanske var hon speciell om den adliga familjen hjälpte henne, för de kunde ju inte ha hjälpt alla som behövde hjälp. Och hade inte hon fått hjälp hade väl min mormor Fredrika blivit piga. Men det blev hon inte. Katarina lyckades lägga undan lite pengar så att Fredrika kunde studera och så småningom bli barnmorska. Och hemma hos Kerstin Scherman hänger ett porträtt av en ung Fredrika.- Det är taget 1864 när hon är fem år och hon är finklädd. När jag var liten trodde jag hon kom från en fin och rik släkt, men sen har jag förstått att man lånade kläder på ateljén.  Catharina kom att flytta till samma hyreshus som dottern Fredrika. Men hur gick det då för fadern, Fredrik Ekwall? Jo, i alla husförhörlängder följer den lilla noteringen med att han är bunden av äktenskapslöfte till Katarina. Han fick alltså inte gifta om sig med någon annan under hela sitt liv.- Under hela sitt liv står det, men han levde ned en annan kvinna och fick flera barn med henne. Men ingen har pratat om det här i släkten, säger Kerstin Scherman.Och kanske är det så att just den här typen av familjeberättelser har blivit nedtystade och inte förts vidare i kommande generationer. Det är inte förrän släktforskare, som Kerstin Scherman börjar leta i arkiven som kan man förstå hela sammanhanget.FattigsakförareNär Catharina gick till tings var det ingen självklarhet att få juridisk hjälp om man inte kunde betala för sig. Långt senare, 1919 kom en ny lag som sa att rättegångar ska ske på statens bekostnad. Det skulle alltså inte vara ekonomin som avgjorde om man kunde få sin sak prövad i domstol eller ej.Men åtminstone i Malmö och Göteborg fanns det redan från slutet av 1800-talet vissa möjligheter att få hjälp av jurister, även om man var fattig. Dom kallades för Fattigsakförare och var anställda av staden. De hanterade allt från enklare ärenden som till exempel tvister om hyran mellan fastighetsägare och hyresgäst till svårare fall som misshandel och faderskapsmål.På stadsarkivet i Göteborg finns Fattigsakförarnas dokument bevarade, och här finns också protokoll från stadsfullmäktigesmöten som visar hur diskussionerna gick när förslaget om att införa fattigsakförare kom upp.Lasse Olsson som är arkivarie på stadsarkivet visar hur frågan om att införa fattigsakförare väcktes. Den 5 september 1872 togs frågan upp i stadsfullmäktige av SA Hedlund, som var chefredaktör för Göteborgs Handels och sjöfartstidning. Vid den här tiden, innan det fanns ett modernt partiväsende och en representativ demokrati, satt stadens rikaste och mest inflytelserika män i stadsfullmäktige. SA Hedlund var en av dem och han argumenterade så här:Det är icke nödigt att inför en samling män, med den erfarenhet i praktiska ting som Göteborgs stadsfullmäktige, utveckla vikten och värdet av sakkunniga och redbara rättegångsbiträden; det lär vara ganska få affärsmän, som inte vid inträffande rättegång därom försäkra sig i känslan av medvetenhet av att målets utgång kan vara därpå i hög grad beroende. Samma behov gäller ock för de mindre bemedlade, och i ännu högre grad, då deras förmåga att själva föra sin talan måste anses vara i allmänhet mindre än de bemedlades. Men nu utsättas de lätteligen för faran att antingen sakna allt biträde, eller falla i dåliga sakförares händer, vilka försämra deras sak och ådraga dem kostnader, vilka kunna vara rent av ödeläggande. Mången ärlig medborgares rätt kan härmed bliva på ett upprörande sätt förspilld.Med anledning härav får jag vördsamt föreslå att herr stadsfullmäktige måtte, till en början för nästkommande år, anvisa ett anslag av 1500 a 2,00 riksdaler riksmynt såsom arvode för nämnde år åt en fattigsakförare för Göteborgs stad.5 september 1872 S A Hedlund- Han skriver ganska tydligt, han vill uppenbarligen att det ska vara ett enkelt och rakt språk, kommenterar Lasse Olsson. Lasse tar fram en annan sida i protokollet, där en annan person argumenterar emot förslaget.- Titta här, det är en enda lång mening på 30-40 rader. Det är nästan omöjligt att förstå vad han vill. Men han är emot i alla fall, han skriver en reservation.Sven Adolf Hedlund, SA, som han brukade kallas, var alltså en radikal person i det offentliga samtalet i slutet av 1800-talet. Han satt i riksdagen, under några perioder, både första och andra kammaren, och där, liksom i stadsfullmäktige i Göteborg kom han med många förslag som skulle göra livet lättare för människor utan pengar och ställning. Idén om fattigsakförare är faktiskt ett av de förslag från honom som fått minst uppmärksamhet.Han fick förstås mothugg, men ofta fick han, precis som den här gången, igenom sina förslag. Kanske spelade det en viss roll att han kunde berätta för stadsfullmäktige i Göteborg att de inte behövde bekymra sig om ekonomin det första året. -SA Hedlund hade ordnat pengar för anställning av en fattigsakförare under ett år, 2 500 riksdaler från en "anonym givare" som det står, berättar Lasse Olsson.Man skulle ju kunna tänka sig att det var Hedlund själv som var den anonyme donatorn, och som garanterade att fattigsakförarens lön det första året, men senare stod det klart att det var en annan frisinnad man i staden, en målarmästare som ofta donerade pengar till välgörande ändamål, som låg bakom gåvan.Om det nu var det faktum att det fanns pengar, eller om det var Hedlunds argumentation är svårt att säga, men när man läser vidare i protokollen från Stadsfullmäktige från kan man se hur vindarna vänder till Hedlunds fördel.- Han som var emot, han ändrade sig helt enkelt, säger Lasse Olsson.Den 2 januari 1873 beslöt göteborgs styrande män, med 32 röster mot sexton, att anställa en fattigsakförare, som över sig fick en styrelse som kallades förlikningsnämnden. 12 personer sökte tjänsten och den förste att få jobbet hette Otto Forssell.I hans arbetsbeskrivning står att han ska föra diarium och ta emot sökande varje dag mellan klockan 8 till 9. Stadens tidningar ska annonsera om öppettiderna.I förlikningsnämndens arkiv finns listor över alla ärenden som fattigsakföraren har tagit sig an under året.November månad 1876.Sjömannen Sjöberg rådfrågade sig angående en sjömansbokArbetaren Efraim Svensson rådfrågade sig angående ett lösöresköpOgifta Amanda Nilsson rådfrågade sig angående ett hyreskontraktArbetaren Emanuel hansson rådfrågade sig angående ett testamenteOgifta Maja-Lisa Persson rådfrågade sig angående fattigunderstödHustrun Malvina Bergman rådfrågade sig ett arsskifteÄnkemannen Magnus Strömberg fick en ansökan uppsattOgifta Tulda Carlgren rådfrågade sig angående ett testamenteArbetaren Vilhelm Hamberg rådfrågade sig angående en fordranSjömannen Georg Millgren rådfrågade sig angående hemförskaffning. Många ärenden handlar alltså om att få hjälp med att upprätta juridiskt bindande papper. Men man vill också ha hjälp med familjefrågor som att skilja sig eller bryta en trolovning eller det kanske allra vanligaste - kvinnor som vill att fäderna till deras utomäktenskapliga barn ska bidra till försörjningen, de vill ha det som i dokumenten kallas barnaföda. Det kommer förstås också fall där det gått mer handgripligt till och där det handlar om till exempel misshandel och missfirmelse, dvs förtal. De allra flesta fallen görs upp i godo - och det var också den uttryckliga önskan som SA Hedlund hade haft när han först väckte förslaget.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth RenströmUppläsare: Tommy Engman, Malin Avenius och Patrik PaulssonSänds även natt mot lördag kl. 01.35, på lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

11.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

11.04
Tendens

En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried.Efter den uppmärksammade dokumentären Min flykt om Sîlan Diljens flykt från Kurdistan till Sverige som 4-åring bad vi lyssnarna om deras egna flyktberättelser. Flera hundra unika historier strömmade in och den 25 februari arrangerade Sveriges Radio tillsammans med Dramaten en läsning med personer som har insikt och inflytande.Kvällen leddes av Alexandra Pascalidou.programmet sändes första gången 2 mars 2016.Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

11.33
Ekonyheter

11.35
Radioföljetongen: Snöstormen av Vladimir Sorokin, del 5

Sänds även kl. 19.35.

12.00
Tolvslaget

12.00
Dagens dikt

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran.Sänds även kl. 23.55.

12.10
Vetandets värld: Forskare sätter fart på skogen

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen.Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

12.30
Luncheko

Med ekonomi och sport.Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

12.55
Land- och sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

13.00
P1 Kultur

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.Sänds även kl. 18.14.

14.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

14.03
Vetenskapsradion Språket

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper.Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker?Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

14.30
Ekonomiekot lördag

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson.Det var rekordförsäljning av personbilar förra året, men runt hörnet kan det vänta stora förändringar för bilindustrin. Dieseln blir allt mindre populär, samtidigt som Donald Trump hotar med tullar.Gäster Fredrik Sidahl, VD för Fordonskomponentgruppen, underleverantörernas egen branschorganisation, och Jonas Fröberg, journalist på Svenska Dagbladet.Från i lördags.

15.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

15.03
Radiosporten

Med det senaste i sportens värld.

15.04
Nordegren och Epstein i P1

En personlig talkshow om aktualiteter och nyheter, i P1 Sveriges Radio. Med Thomas Nordegren och Louise Epstein.Sänds även kl. 00.02.

15.45
Kulturnytt

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

15.55
Sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

16.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

16.03
Studio Ett

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

16.45
Dagens Eko kvart i fem

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

17.00
Studio Ett

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

17.45
Dagens Eko

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

18.01
Ekonomiekot

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

18.08
Radiosporten

Med det senaste i sportens värld.

18.09
Kulturnytt

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.Sänds även kl. 22.55.

18.14
P1 Kultur

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.Från kl. 13.00.

19.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

19.03
Teaterprogrammet med Melinda Kinnaman

Melinda Kinnaman blev känd som 13-åring som pojkflickan Saga i Lasse Hallströms film Mitt liv som hund. Sedan mitten av 90-talet är hon skådespelare på scen, film och tv, med Dramaten som bas.Melinda Kinnaman är född 1971 i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm i början av 90-talet.Hon har sedan hon slutade sin utbildning arbetat på Dramaten, där hon gjort en lång rad roller. När programmet spelades in våren 2016 var hon aktuell i  Terje Vesaas Fåglarna (i regi av Ole Anders Tandberg) och i  monologen Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, baserad på Ann Heberleins bok.Men hon har också, för att nämna några roller, spelat Julia - i Romeo och Julia, Ifigenia i Euripides drama Ifigenia i Aulis, hon har arbetat med regissörer som Christian Tomner och Mats Ek och hon var med i Lars Noréns Personkrets. Men Melinda Kinnaman har också gjort stora roller på tv och film - allra först i Lasse Hallströms Mitt liv som hund, när hon bara var 13 år. Hon har också huvudrollen TV4:s dramasatsning Modus.Som sitt klipp från dramaarkivet i P1 valde Melinda Kinnaman Spöksonaten av August Strindberg i regi av Per Verner-Carlsson. Föreställningen finns att lyssna på i sin helhet här nedan.Från i morse.

19.35
Radioföljetongen: Snöstormen av Vladimir Sorokin, del 5

Från kl. 11.35.

20.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

20.03
Tendens

En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried.Efter den uppmärksammade dokumentären Min flykt om Sîlan Diljens flykt från Kurdistan till Sverige som 4-åring bad vi lyssnarna om deras egna flyktberättelser. Flera hundra unika historier strömmade in och den 25 februari arrangerade Sveriges Radio tillsammans med Dramaten en läsning med personer som har insikt och inflytande.Kvällen leddes av Alexandra Pascalidou.programmet sändes första gången 2 mars 2016.Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

20.35
Vetandets värld: Forskare sätter fart på skogen

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen.Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

20.55
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

21.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

21.03
Radiokorrespondenterna

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter.Under det gångna året har inte mindre än två svenska medborgare suttit som politiska fångar i Kina. Den ene av dem har utvisats, medan den andre sitter kvar i kinesiskt polisförvar, hittills utan rättegång.Trots att kinesiska myndigheter för en hård kamp mot oppositionella och oliktänkande, fortsätter kinesiska aktivister och advokater att arbeta för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.Det finns två samtida trender i det kinesiska samhället; hårdnande kontroll och större mångfald.Sveriges Radios Kinnakorrespondent Hanna Sahlberg har mött en rad personer som kämpar mot orättvisor.Hör Qiu Bai som stämmer utbildningsmyndigheten för diskriminerande kurslitteratur, Wei Tingting som hamnde i polishäkte medan hon planerade en informationskampanj i kollektivtrafiken mot kvinnomisshandel.Advokaten Yu Wensheng utsattes för tortyr av polisen i förhör som inte ens finns dokumenterade. Han och advokaterna Li Fangping och Zhang Keke berättar om hur de fortsätter att försvara mänskliga rättigheter i domstol.Aktivisterna och advokaterna säger att de känner den hårdnande pressen från kinesiska myndigheter - men ingen av dem är beredd att ge upp sin kamp.Från i går.

21.35
Ring P1! med Li Skarin

Valda delar ur morgonens sändning.Sänds även i morgon kl. 05.35.

21.45
Tankar för dagen med Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi & filosofi

- Vi var många som undrade hur det kom sig att vi var så snabba med att peka ut just den här familjen.Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam.Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi.Producent:Mette Göthbergtankar@sverigesradio.seFrån i morse.

21.50
Land- och sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

22.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

22.10
Radiosporten

Med det senaste i sportens värld.

22.12
Studio Ett

Direktsänt aktuellt magasin.Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

22.55
Kulturnytt

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.Från kl. 18.09.

23.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

23.07
Studio Ett

Direktsänt aktuellt magasin.Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

23.50
Dagens dikt

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran.Från kl. 12.00.